Historia Örtagården.

Historia

Örtagården Dals Rostock 1917.
I örtagården 1917.
Johannes Henriksson i mitten.

Örtagården är anlagd till minne av Johannes Henriksson som levde mellan 1853 och 1935. Han föddes på gården Bråna i Kambol, söder om Mellerud. 1859 flyttade han med sin familj till Dals Rostock, där han sedan drev sin privatskola och sina medicinalväxtodlingar.

Det var huvudsakligen inom tre områden som Henriksson var verksam: som skolman, folklivsforskare och botaniker.

Mer att läsa om Johannes Henriksson finns nedan samt i boken Nyttans växter. Jag ordnar även guidningar och håller föredrag där Henriksson förekommer.

Vartill våra växter duga och Sveriges medicinalväxter av rektor Johannes Henriksson.
Att eleverna på Henrikssons skolor klarade sig bra i botanik är kanske inte så märkligt. Ovan syns två av Henrikssons böcker.

Skolan

Johannes Henriksson drev skolverksamhet i nära 50 år och kallades allmänt rektor Henriksson.1885 startade han ett privat läroverk i Mellerud och 1903 en skola i Bengtsfors. 1906 flyttade Henriksson slutligen sin skola till Dals Rostock. Den nya skolan kallades Rostocks Privata Elementarskola och drevs fram till 1934, året innan Henriksson dog. Skolan var sexårig och eleverna fick åka till Vänersborg och ta realexamen som privatister.Eleverna från Rostock klarade sig i regel bra. Framför allt lär de ha briljerat i botanik och grammatik.

Johannes Henriksson med hustrun Hilda och dottern Verna.
Johannes och Hilda med dottern Verna.

Sjukdom och familj

1878 blev Johannes Henriksson hastigt sjuk och det dröjde hela sex år innan han blev återställd.Läkarna förstod sig inte på sjukdomen men själv trodde han att det var arsenikförgiftning. Han misstänkte att det berodde på att han ägnat sig åt att stoppa upp djur för att ha i undervisningen. På den tiden behandlades djurskinnen med bl.a. arsenik mot skadedjursangrepp. Även senare i livet led han av sin dåliga hälsa.1902 förlovade han sig med sin före detta elev Hilda Gustavsson. Hon hade då ännu inte fyllt 17 år och Henriksson var nästan 50. 1912 fick de en dotter som döptes till Verna.

Rektor Henriksson i sitt arbetsrum.
Rektor Henriksson i sitt arbetsrum
inne i fröklängningsanstalten.

Folklivsforskaren

Henriksson var mycket språkintresserad och känd med bygdens äldre folkliv, seder och bruk. I hans böcker om medicinalväxterna finns, förutom det vedertagna växtnamnet, oftast många folkliga lokala namn.

Henriksson skrev ned många gamla berättelser, sägner och seder.
Hans bok “Plägseder och skrock bland Dalslands allmoge fordomdags” finns i faksimilutgåva och kan köpas från Kroppefjälls Hembygdsförening.

Henriksson poserande bakom ett kraftfullt exemplar av dyvelsträck.
Henriksson stolt poserande bakom
ett kraftfullt exemplar av dyvelsträck.

Botanikern

Under sin sexåriga sjukdomstid hade Henriksson fått pröva på många olika läkemedel. Han brevväxlade bl.a. med en medicinalväxthandlare och fick då veta att större delen av växtdrogerna importerats. Detta var ju onödigt, tyckte han. De flesta av dessa växter växte ju redan här i landet, så varför inte samla och odla dem här? 1884 började han odla egna medicinalväxter. En analys visade att Henrikssons växter i många fall var av bättre kvalitet än de utländska. Odlingarna utökades och med tiden odlades ett 60-tal arter.

Bilder på hästfibbla och rölleka ur Henrikssons bok "Sveriges Medicinalväxter".
Bilder på hästfibbla och rölleka
ur Henrikssons bok “Sveriges Medicinalväxter”.

Växtmissionären

Henriksson propagerade mycket för att folk skulle samla vilda medicinalväxter, t.ex. blodrot, brakvedsbark, hästhov, maskrosrot, slåttergubbe, vattenklöver och åkerfräken.

Han skrev många tidningsartiklar, föredrag och reste runt i skolorna för att motivera barnen att plocka.Det skulle ge god förtjänst menade han.

Många gjorde detta men det blev inte alltid så stor utdelning som de väntat sig. T.ex. betalades 40 kronor för ett hekto torkade blommor av slåttergubbe, en hisnande summa! Men försök få ihop till ett helt hekto den som kan. Dessutom försvinner nära 80 % av vikten när blommorna torkar.

Medicinalväxtkursen 1922
Medicinalväxtkursen 1922.

Sommarkurserna

Under en följd av år fick Henriksson ett årligt bidrag från staten mot att han höll en kurs varje sommar i medicinalväxtodling. För dessa kurser anlades en särskild örtagård där man kunde studera de olika växterna. Örtagården var ungefär 15 x 60 meter stor. Kursdeltagarna kom från hela Sverige, till och med från utlandet. De fick lära sig att plantera, sköta, skörda och torka medicinalväxterna, samt hur en färdig drog skulle se ut och förpackas.

Fröklängningsanstalten i Dals Rostock.
Fröklängningsanstalten i Dals Rostock.

Fröklängningsanstalten

År 1885 uppförde Henriksson en fröklängningsanstalt i Dals Rostock, för att få fram frön till gran och fur av god kvalitet. Han köpte upp gran- och tallkottar från folk på bygden.

Kottarna lades på stora torkställningar och man eldade i en ugn så att det blev varmt och torrt.Då kottarna öppnade sig i värmen släppte de sina frön, vilka sedan samlades ihop, rensades och såldes. Ett bra år kunde det bli uppemot 2000 kilo granfrö och ca 750 kilo tallfrö.

Fröna var av god kvalitet och Henriksson belönades med medaljer och diplom i flera länder. 1906 lades fröklängningen ned och huset användes sedan till att torka medicinalväxter i.

Fakismilutgåvor av tre av Henrikssons böcker.
Faksimilutgåvor av tre av Henrikssons böcker: “Växterna i de gamlas föreställningar seder och bruk”, “Krus- och pepparmyntorna” samt “Plägseder och skrock bland Dalslands allmoge fordomdags”

Framgångar över hela Sverige

Henrikssons arbete blev mycket känt och uppmärksammat över hela Sverige. Det anses till stor del vara hans förtjänst den inhemska medicinalväxtodlingen fick ett sådant uppsving i början av seklet. 1919 blev han t.o.m. kallad till Chicago för att starta en medicinalväxtodling i större skala. Men han avböjde av åldersskäl.
Johannes Henriksson dog 1935 vid 82 års ålder.

Hans böcker har sedan länge varit utgångna och nästan omöjliga att få tag på. Kroppefjälls Hembygdsförening har tryckt upp en del av dem på nytt och följande böcker finns att köpa i faksimilutgåva:: “Växterna i de gamlas föreställningar seder och bruk”, “Vartill våra växter duga”, “Sveriges medicinalväxter” , “Krus – och Pepparmyntorna” samt “Plägseder och skrock bland Dalslands allmoge fordomdags”.