Antikvariat Stockrosen

Här hittar du framför allt böcker om natur och trädgård, hantverk , konst och kultur. Även om Dalsland och omkringliggande landskap samt en blandad kompott med bland annat kokböcker, historia, biografier, klassiker och deckare. Vi säljer även affischer, kartor, vykort, bilder och fina bokstöd.

Antikvariatet drivs av mig och min syster Ingrid och öppnades sommaren 2019. Namnet Stockrosen har det fått för att det ligger i Rostock – vänder man på ros och stock blir det stockros!
Antikvariatet är inrymt i före detta pastorsexpeditionen. Lätt att hitta, precis vid den stora parkeringen vid Brunnsparken. Huset ligger granne till ateljén och växthuset.

Vill du lämna böcker till antikvariatet tar vi gärna emot. Helst vill vi ha facklitteratur i ovan nämnda ämnen.

Öppettiderna är desamma som ateljén. Är det obemannat går det bra att låna nyckel i ateljén. Det går även att komma andra tider under året, ring gärna före besök. Tel: 0730-58 68 47

Antikvariat Stockrosen
Antikvariat Stockrosen.
Antikvariat Stockrosen
Här finns många böcker om natur och trädgård.

Orangerigalleriet

Den här sommaren visas en utställning av Lars Eric Fjellman. En vacker utställning med foton och texter om naturens oändliga mångfald och rikedom. Utställningen är öppen hela sommaren från 9 maj till 20 september. 

Samlarbilder

Som medlem i Stationhusföreningen får man varje år en samlarbild.  I galleriet presenteras de samlarbilder som hittills har kommit ut:

Stationshusföreningen

Stationhuset ägs och förvaltas av en ideell förening: Stationhusföreningen. Föreningen sköter om och visar huset och trädgården.

Föreningens målsättning är att med modellen levandegöra en del av Rostocks och järnvägens intressanta historia och samtidigt skapa en sevärdhet och prydnad för samhället.

Den som vill stödja föreningens arbete är välkommen att bli medlem i Stationhusföreningen eller ge ett ekonomiskt bidrag.

Som medlem får man gratis inträde i stationshuset samt ett årligt brev med en samlarbild med mera.

Stationshusföreningens bankgironummer är: 516-3845

Stadgar

Stationshusföreningens stadgar

§ 1 Föreningens namn och säte. Föreningen heter Stationshusföreningen, Dals Rostock Föreningen har sitt säte i Dals Rostock, Melleruds Kommun.

§ 2 Målsättning och verksamhet. Stationshusföreningen är en religiöst och partipolitiskt obunden ideell förening. Målsättningen är att underhålla, sköta om och arbeta med allt som rör järnvägsstationen, informationstavlan och den närmaste omgivningen runtom dessa. Föreningen vill även skapa olika verksamheter runt stationshuset. Tillsammans med andra föreningar och intresserade vill man även verka för att göra Rostock mer attraktivt i allmänhet. Eftersom stationshuset med stor sannolikhet kommer att bli en intressant sevärdhet tillkommer det föreningen att ordna med visningar och eventuella öppettider. Föreningen vill utforma olika turisterbjudanden, broschyrer, trycka vykort och göra hemsidor. Både självständigt och i samarbete med andra turistmål.

§ 3 Medlemskap. Varje enskild person med intresse att verka för föreningens målsättning kan bli medlem. Varje medlem äger en röst. Medlem som inte fullgör sina ekonomiska åligganden eller på annat sätt motverkar föreningens verksamhet kan uteslutas. Beslut om uteslutning fattas av föreningsmöte.

§ 4 Medlemsavgift. Medlemsavgiften fastställes årligen av årsmötet.

§ 5 Beslutande organ. Föreningens beslutande organ är årsmötet, föreningsmötet och styrelsen. Årsmötet utser styrelse, bestående av 6 (sex) ordinarie ledamöter samt två suppleanter. Ordförandens röst är utslagsgivande. Mandattiden för ordförande är ett år och för övriga ledamöter och suppleanter två år. Första gången val äger rum ska dock två ledamöter väljas för ett år. Mandattiden är rullande. Årsmötet utser ordförande i förening och styrelse. Övriga poster fördelas inom styrelsen. Styrelsen är beslutsmässig då – efter kallelse till samtliga ledamöter – minst fem av dessa eller deras suppleanter är närvarande. Årsmötet väljer utöver styrelse också två revisorer, som har att kontrollera bokföring och kassa samt även i övrigt granska styrelsens verksamhet. Vid såväl föreningsmöten som styrelsesammanträden förs protokoll. Årsmötet utser en valberedning bestående av två personer. Sakfrågor inom styrelsen avgörs med öppen omröstning. Vid personval öppen röstning såvida inte någon ledamot annat begär.

§ 6 Tidpunkt och kallelse till årsmöte. Årsmöte ska äga rum senast den 31 mars. Kallelsen ska annonseras och anslås senast två veckor före mötet. Kallelsen görs genom annons i ortspressen och medelst anslag.

§ 7 Kallelse till styrelsemöte. Styrelsemedlemmarna kallas senast en vecka före mötet.

§ 8 Räkenskapsår. Föreningens räkenskapsår ska vara kalenderår.

§ 9 Ekonomi. För att finansiera byggandet och underhållet av stationen söks olika bidrag och sponsorpengar. Eventuellt överskott ska fonderas (behållas i föreningen).

§ 10 Firmatecknare. Föreningen ska ha enskild firmateckning. Föreningens firma tecknas av styrelsen. Styrelsen kan utse en eller flera personer som firmatecknare.

§ 11 Ändring av stadgarna. Beslut om stadgeändring kan endast fattas av årsmötet eller vid ett extra årsmöte.

§ 12 Upplösning. Om intresset minskar, och det inte finns fler än tre medlemmar, skall föreningen upplösas. Innan detta sker skall medlemmarna ta ställning till stationshusets vidare öden.

Styrelse

Stationshusföreningens styrelse

Ordförande: Kerstin Ljungqvist
Vice ordförande: Lena Andersson
Sekreterare: Bertil Larsson
Kassör: Bo Törnros
Övriga ledamöter: Anne-Marie Sörby och Anneli Olsson
Suppleanter: Evert Magnusson och Ronny Westerlund
Revisorer: Tilmann Hasselhorn och Bertil Vallhagen

Modellen av stationshuset

Bygget av modellen

Tankarna om att bygga en modell av Dals Rostocks gamla järnvägsstation började med att vi fick se ett vackert gammalt vykort. Vi tänkte: “Vad synd att det är rivet, det som var så fint!”

Där stationshuset hade stått var det bara ett skräpområde med ogräs och sly mitt i samhället. Här borde man göra i ordning ett fint torg – tänk om man kunde bygga upp stationhuset igen!

Kommunen drev då en verksamhet för arbetslösa i Mellerud – Melsam. Vi frågade dem om någon ville bygga en liten modell av järnvägsstationen, förslagsvis i skala 1:5. Vår ursprungliga idé var att anlägga en kulle med modellen högst upp, som en staty, och med blomsterplanteringar runtom.

Planerna blir större

En arbetslös byggmästare, Bent-Arne Enander, var intresserad men menade att en så liten modell i trä snabbt skulle bli förstörd av väder och vind, och det hade han ju rätt i … Kanske skulle vi göra en gjutform och gjuta den i brons?

Kommunens stadsarkitekt föreslog oss då att bygga den i större skala, i skala 1:2. Då skulle man dessutom kunna använda den till något vettigt, exempelvis som väntkur för bussen.

Att få in pengar

Vilken grej! En järnvägsstation i halv storlek! Som man dessutom skulle kunna inreda! Problemet var bara att då skulle det kosta betydligt mer än vi hade tänkt oss.

Pengar måste ordnas på något sätt. Det blev till att bilda en ideell förening och söka pengar. Vår räddning blev ett EU-projekt för lokal bygdeutveckling: Lokal Kraft, Dalsland. De ställde sig mycket positiva till vår idé och vi fick pengar från dem i två olika omgångar, sammanlagt 50 000 kr. Nordals Härads Sparbank gav oss 20 000 kr och ytterligare mer än 50 000 kr har skänkts av privatpersoner och olika företag.

Vykortet som startade projektet.

Bengt-Arne Enander arbetade med stationhuset under sex månader i Melsams industrilokaler i Mellerud. Från oktober 1999 till maj 2000. Huset byggdes i sju olika delar.

Den 9:e maj 2000 lyftes delarna ut och kördes på en trailer till Dals Rostock.

Fler bilder från bygget

Kolla in i stationshuset

Stationhuset är byggt i skala 1:2, vilket betyder att allting är hälften så stort som det skulle vara i verkligheten. Man kan gå in i huset även om det innebär att många får böja på ryggen då takhöjden invändigt endast är 144 cm. Om man behöver vila ryggen går det bra att sätta sig på någon av de små stolarna eller bänkarna.

För att de ska gå att sitta på är de tillverkade i lite större skala än 1:2.
Stationhuset är inrett som det kan ha sett ut på 1910- och 1920-talet.

Stationshusets historia

Järnvägen som går genom Rostock kallas Dalslandsbanan och invigdes 1879. Den anlades tillsammans med norska intressenter av Dalslands Jernvägsaktiebolag – DJ. Järnvägen kallades först “Fredrikshald – Sunnanå Jernväg” då den gick mellan Fredrikshald (Halden) i Norge och Sunnanå vid Vänern, strax öster om Mellerud.

DJ skötte trafiken fram till 1942 då den övertogs av Bergslagernas Järnvägsaktiebolag – BJ. 1947 förstatligades banan och övertogs sedan av Statens Järnvägar – SJ. Den gamla Dalslandsbanans sträckning är ändrad och tågen som passerar här idag går mellan Oslo och Göteborg.

Bild på den första järnvägsstationen i Dals Rostock.

1879: Dals Rostocks första station

I Dals Rostock har det funnits tre stationshus. Det första stationshuset var en enklare anhaltsbyggnad som uppfördes strax efter järnvägens invigning 1879. Den var belägen rakt ovanför Rostocks Brunn och Badanstalt , ca 1 km norrut från den plats där stationhuset nu står.

Brant väg till hälsobrunnen

Vägen mellan anhalten och hälsobrunnen var mycket brant, vilket ofta gjorde det besvärligt att ta sig mellan tåget och brunnsanläggningen. Svårigheterna medförde att resgods ibland fick hämtas med häst och vagn i Mellerud.

I ett resebrev från år 1889 skildras problemet:

“Allting här är ytterligt primitivt, men hyrorna äro billiga och maten likaså. Vägen från stationen går stuprätt ned i dalen, där hälsobrunnen ligger, och inga trappor ned finnes, utan badgästerna måste till hälften åka ned för berget och stigarna.”

Bild från anhaltstationen ovanför Rostocks Brunn, 1905.

Stationshuset 1908, då det var alldeles nybyggt. Man kan tydligt se att den vänstra ljusare delen är den gamla anhaltstationen som stod ovanför Rostocks Brunn. Den nybyggda delen är ännu inte målad.

1908: En större station behövs

Samhället utvecklades och en modernare bebyggelse växte upp längre söderut. Med ökat antal affärsrörelser och småindustrier kom också behovet av en riktig järnvägsstation. En sådan byggdes 1908 på den nuvarande stationsplanen. Den gamla anhaltsbyggnaden togs tillvara och byggdes ihop med den nya.

Den flyttades genom att man drog den på rälsen med hjälp av trallar. Den gamla anhaltsbyggnaden flyttades hit och blev väntsal och avdelning för bagage. En byggnad med två våningar uppfördes som bostad för stinsen och hans familj. Mellan bostaden och väntsalen byggdes en expedition. Stationen invigdes på allhelgonadagen, den första november 1908.

Det är alltså en modell av denna järnvägsstation som nu står här i skala 1:2.

Nytt postkontor

Samtidigt med det nya stationshuset fick Rostock sitt första postkontor. Det var inrymt i expeditionen fram till 1919 då det flyttades till det lilla vita huset strax öster om stationen. (Där Britta Andersson nu har keramikverkstad). Mellan 1930 och 1967 fanns postkontoret sedan på Lövåsvägen.

På denna bild ser man tydligt drakhuvudena som prydde taket.

Drakornament, tinnar och torn

Stationshuset var mycket vackert med tinnar och torn, snickarglädje och drakornament. Den var inspirerad av flera olika stilar som var populära på den tiden. Nockdekorationerna och de utskurna drakhuvudena bär prägel av den fornnordiska stil som var mycket populär, särskilt i slutet av 1800-talet.

Byggnaden har också jugend- och schweizerstil. Färgsättningen på fasaden gick ursprungligen i beige och brunt. Taket var klätt med papp, lagt över träribbor för att höja upp skarvarna. Tornet var troligen klätt med kopparplåt.

 

Dals Rostock fullt av liv

Under första hälften av 1900-talet fanns det många olika verksamheter i Rostock: småindustrier, pensionat, flera kaféer och ett brett serviceutbud.

Hela året lockades besökare till Rostock. Sommartid besökte man hälsobrunnen och under vintern var Rostock en populär skidort. Järnvägsstationen var en viktig knutpunkt där människor, gods och post ständigt passerade.

Stationen var även en samlingsplats för traktens ungdom och många äldre gjorde sig gärna ärende hit för att träffa bekanta och se på folklivet.

Flygbild över sanatoriet i Dals Rostock.

Dals Rostock – dödens väntrum

Tack vare den klara, friska skogsluften byggdes här ett sanatorium för patienter med lungtuberkulos – Kroppefjälls Sanatorium. Det stod färdigt 1911 och blev en betydande arbetsplats.

Många människor dog på sanatoriet. Innan det fanns likbilar fraktades de hem med järnväg. De lades i gula trälådor och järnvägsvagnen var märkt med ett kors. Rostock kallades “dödens väntrum”. Dels för att sanatoriet låg här men också för att så många pensionärer bodde i Rostock. Skatten här var låg.

Byggnaden ändras

Under åren (troligen 1929-30) skedde en del förändringar med bygganden. Taket lades om och takdekorationerna togs bort. Fasaden målades om i en ljusare grågul färg. Fönsterbågarna målades vita och foder och knutar gröna.
De gamla lyktorna har också tagits bort.

1941: Ett tredje stationshus byggs

Med tiden blev stationshuset omodernt. Utrymmet var för litet för väntsal, expedition och godshantering. År 1941 byggdes en ny järnvägsstation i funkisstil strax norr om det gamla, vilken revs när den nya stod färdig.

Persontrafiken i Rostock upphörde 1968 och den nya stationen revs 1974. Båda stationshusen hade därmed fått stå här lika länge, i 33 år var.

 

Fler bilder på stationshuset

I galleriet nedan kan du se fler gamla bilder på stationshuset.

Undervisningsdockor

Jag syr tygdockor för undervisning om människokroppen. De är i naturlig storlek som en vuxen människa. Genom att öppna ett blixtlås på magen kan man plocka ut och studera de inre organen. Oftast syr jag en hen-docka – alltså både en han och en hon. De kvinnliga könsorganen är fastsydda men genom en enkel ”operation” kan man sätta på de manliga organen och byta ut de inre könsdelarna. Det går även bra att beställa en docka av varje kön.

De flesta av mina kunder är ungdomsmottagningar, flyktingmottagningar och skolor.

Jag syr varje docka individuellt och det mesta för hand. Leveranstiden varierar mellan ett par månader och ett år.

För mer detaljer och priser kontakta mig.

Växtskyltar

Jag säljer praktiska skyltar i olika storlekar och höjder, tillverkade i galvaniserad plåt. Textplåtarna finns i flera utföranden och är lätta att byta ut.

Du kan bland annat välja mellan:

  • Handtextade svarta plåtar med växtens svenska och vetenskapliga namn.
  • Tomma svarta plåtar att skriva egen text på.
  • Laminerade skyltar med beskrivande text, om växtens användning, kulturhistoria m. m.
  • Rektangulära eller ovala skyltar att hänga i träd och buskar.
  • Du kan välja skyltar med metallfärgade galvaniserade ben  eller svarta ben av dubbelvikt svart plåt (dyrare).
  • Benen går att få i den längd som önskas. De som anges i prislistan är de vanligaste. Skulle benen vara för långa är det även enkelt att klippa av dem med en plåtsax.
  • Man kan även välja skylthållare där textplåtarna sticks in från sidan.

Kontakta mig för att göra en beställning.

Alla priser är exklusive moms på 25 % samt eventuell frakt.

Här finns en monteringsanvisning för dubbla skyltar!

Handtextade skyltar av Kerstin Ljungqvist.
Handtextade skyltar av Kerstin Ljungqvist.

Skyltar till försäljning

Priser alla växtskyltar
Skylthållare för plåtstorlek 85 x 60 mm: 
Skylthållarens höjd: 40-70 cm, vanliga ben   60:-/st
Som ovan men med svarta ben 80:-/st
Skylthållare för plåtstorlek 105 x 75 mm:
Skylthållarens höjd: 40-70 cm, vanliga ben 68:-/st
Som ovan men med svarta ben 88:-/st
Skylthållare för plåtstorlek 125 x 90 mm: 
Skylthållarens höjd: 40-70 cm, vanliga ben 72:-/st  
Som ovan men med svarta ben 92:-/st
Skylthållarens höjd: 80-97 cm, vanliga ben   76:-/st  
Som ovan men med svarta ben 96:-/st
Skylthållare för plåtstorlek 150 x 100 mm: 
Skylthållarens höjd: 40-70 cm, vanliga ben   80:-/st  
Som ovan men med svarta ben 100:-/st
Skylthållarens höjd: 80-97 cm, vanliga ben 88:-/st
Som ovan men med svarta ben 108:-/st
Oskriven plåt: 
85 x 60 mm12:-/st
105 x 75 mm14:-/st
125 x 90 mm16:-/st
150 x 100 mm18:-/st
Handskrivna plåtar:
Med namn på svenska och latin 88:-/st + kostnaden för plåten
Rektangulära skyltar att hänga, oskrivna:
85 x 60 mm 36:-/st
105 x 75 mm 38:-/st
125 x 90 mm 40:-/st
150 x 100 mm 44:-/st
Ovala skyltar att hänga, oskrivna:
125 x 90 mm 84:-/st
150 x 100 mm 92:-/st
200 x 150 mm104:-/st
Insats att sticka i för"dubbel" skylt: 
85 x 60 mm58:-/st
125 x 90 mm60:-/st
150 x 100 mm64:-/st
Plastade kort med växtbeskrivning: 
85 x 60 mm55:-/st
125 x 90 mm60:-/st
150 x 100 mm64:-/st
Hållare till trädskylt: 
85 x 60 mm65:-/st
105 x 75 mm67:-/st
125 x 90 mm69:-/st
Höjden på skyltarnas ben går att beställa efter önskemål.
Priset kan då ändras lite beroende på benens längd.
25% moms tillkommer samt kostnad för ev. frakt.
Fortsätt läsa Växtskyltar

Om Dals Rostock

Dals Rostock ligger mitt i Dalsland i Melleruds kommun, cirka 7 kilometer väster om Mellerud. Tätorten har drygt 800 invånare och klättrar uppför Kroppefjälls sluttning, precis där skogen möter jordbruksbygden. Från många platser har man en storslagen utsikt.

Dals Rostock är en gammal kurort med ovanligt intressant historia. Tre verksamheter av större omfattning i samhället har handlat om vård och hälsa: Rostocks hälsobrunn, Kroppefjälls sanatorium och de stora odlingarna av medicinalväxter till apoteken.

Idag finns det i samhället bland annat en örtagård, en konstnärsateljé med butik och ett innehållsrikt bygdemuseum.

"Örtagården", the herb garden, in Dals Rostock.
Örtagården i Dals Rostock.

Varför heter det Rostock

Varför heter det Rostock?

Namnet Rostock kommer sannolikt från en stockbro, råstocken, som låg över en bäck, vilken utgjorde en gräns mellan två större gårdar. Rå är ett äldre ord för gräns mellan ägor.

När man senare ändrade stavningen till Rostock fick man lägga till förleden Dals för att det inte skulle blandas ihop med en tyska staden Rostock. Dalsland har tidigare enbart hetat Dal. I folkmun kallas dock samhället fortfarande ofta enbart Rostock.

Vildmarken runt knuten

Mossa i skog vid Dals Rostock.
Mossa i skog vid Dals Rostock.

Mossa i skog vid Dals Rostock.

Vildmarken runt knuten

I Dals Rostock är det nära till den vidsträckta naturen på Kroppefjäll. Fjället är inget egentligt fjäll utan ordet betecknar här ett höglänt ödemarksområde.

Kroppefjäll är ungefär 10 kilometer brett och 27 långt och sträcker sig i nordsydlig riktning. Höjden är i genomsnitt 200 meter över havet. Naturen är varierad med intressant berggrund, många små sjöar och tjärnar samt ett rikt växt- och djurliv.